IDYLL
Jag satt just med en kopp te på altanen i Sverige och blickade ut över dammen bredvid vårt sommarhus. Det är försommar, det är grönt, det är skönt, det är fågelkvitter, det är sol, det är blommor och grönska, det är ljuvliga dofter från naturen. Allt detta fick mig att känna en enorm tacksamhet, både för livet i sig och för min förmåga att uppleva. Jag kände mig så fylld av ljus och frid, och jag kände djup förundran över naturens naturliga skönhet - som bara är, bara finns där.
Så härlig känsla det är att förundras. Att uppleva livets mystik, att känna storheten i allt. Att förstå att det finns saker som inte går att förstå. Livet övergår vårt förstånd, och att förstå det är att släppa taget. Jag slutar försöka, jag överlämnar mig. Att förundras är en känsla av värdighet, en upplevelse av nåd. Det är att öppna sig inför vad livet kan ge. Här och nu stannar jag upp och låter mig själv ta emot av allt det vackra. Jag låter mig fyllas av dofter, ljud, färger och former. Jag hör vinden susa och fåglarna kvittra, jag ser solen glittra i vattnet, jag andas syren. Jag upplever perfektion och närvaro. Så underbart härligt!
Jag har inte spelat in någon ny musik till den här veckan, men jag bjuder istället på en gammal inspelning som jag gjorde tillsammans med pianisten Bengt Forsberg för några år sedan. Musiken är skriven av den svenska kompositören Tor Aulin. Det är ett stycke som jag ofta hörde min farfar spela och som alltid får mig nostalgisk på ett vackert vis… Tor Aulins nordiska klanger känns som passande musik, nu när jag befinner mig mitt i den svenska försommaridyllen.
Do A Little Soul Searching…
1. När förundrades du senast?
2. Tänk på allt som är vackert i ditt liv.
3. Vilka tankar och känslor väcker den här musiken i dig?